Gå till index
Första kursen: Forskningsmetoder och Analys med R
0% färdig
0/0 Steps
-
Analys och forskning med R och Posit (Rstudio)
-
Grunderna i R och Rstudio7 Ämnen
-
Importera, exportera, spara och ladda data5 Ämnen
-
Strängar och regular expressions (regex)1 Ämne
-
Bearbetning av data med dplyr12 Ämnen
-
Dplyr: Introduktion
-
Dplyr filter(): Filtrera rader (observationer)
-
Dplyr select(): Selektera kolumner (variabler)
-
Dplyr mutate(): Skapa kolumner (variabler)
-
Dplyr arrange(): sortera rader (observationer)
-
Dplyr rename(): Namnge kolumer
-
Dplyr slice(): Selektera rader på positioner
-
Dplyr summarise(): Summera variabler (kolumner)
-
Dplyr ifelse(), if_else(), case_when(): Villkor
-
Dplyr row_number(): Numrering av rader
-
Dplyr rowwise(): Radvis beräkning
-
Dplyr distinct(): Identifiera unika observationer och rader
-
Dplyr: Introduktion
-
Visualisera och presentera14 Ämnen
-
Att visualisera data
-
Introduktion till ggplot2
-
Grunderna i ggplot2
-
Estetisk mappning
-
Färger, färgkoder och färgpaletter
-
Facets (subgrafer)
-
Geoms (geometriska objekt)
-
Geoms med statistiska beräkningar (transformationer)
-
Koordinatsystemet
-
Scales, axlar, legends (guides)
-
Fokusering och avgränsning
-
Tema (themes)
-
Organisering och layout av figurer med multipla paneler
-
Spara grafer till hårddisk
-
Att visualisera data
-
Explorerande och deskriptiva analyser6 Ämnen
-
Prediktionsmodeller12 Ämnen
-
Learning: Supervised och Unsupervised Learning
-
Parametriska och Icke-Parametriska Modeller
-
Osäkerhet (Uncertainty)
-
Kausal inferens (Kausalitet, Causality)
-
Strategier för att Skapa Prediktionsmodeller
-
Hantering av Kontinuerliga variabler, Icke-Linjära samband och Flexibla Funktioner
-
Variabelselektion (Feature Selection)
-
Missing Data och Multipel Imputation
-
Observationer med Stark Inverkan på Modellen
-
Att Jämföra och Välja Bland Modeller
-
Mått på prediktiv förmåga (Evaluation metrics)
-
Sammanfattande Principer för Prediktionsmodellering
-
Learning: Supervised och Unsupervised Learning
-
Klassisk regressionsanalys8 Ämnen
-
Machine learning (ML) och Artificiell Intelligens (AI)9 Ämnen
-
Introduktion till artificiell intelligens och machine learning
-
Vad är AI och ML?
-
Varför AI och ML nu?
-
Introduktion till Machine Learning (Maskininlärning)
-
Terminologi inom AI och ML
-
Brister i humana prediktioner och beslut
-
Learning (Inlärning)
-
Deep Learning (Djupinlärning, Neuronnät)
-
Ensemble metoder
-
Introduktion till artificiell intelligens och machine learning
-
Skapa prediktionsmodeller med Tidymodels6 Ämnen
-
Hypotestester och epidemiologiska mått5 Ämnen
Avsnitt 12,
Ämne 5
Startad
Power, typ 1 fel (α) och typ 2 fel (β)
Avsnitt Progress
0% färdig
I en studie är typ I fel och typ II fel två olika sorters fel som kan uppstå när man utför statistiska tester.
- Typ I fel, även kallat "alpha-fel" (α), uppstår när man förkastar nollhypotesen (det vill säga att man konstaterar att det finns en skillnad eller korrelation mellan variablerna) trots att nollhypotesen är korrekt. Detta kan hända om man stöter på falskpositiva resultat, det vill säga att man konstaterar att det finns en skillnad eller korrelation mellan variablerna trots att det inte finns en skillnad.
- Typ II fel, även kallat "beta-fel" (β), är ett fel som uppstår när man inte förkastar nollhypotesen trots att den är felaktig. Detta kan hända om man inte har tillräckligt med data för att kunna avgöra om det finns en skillnad eller korrelation mellan variablerna, eller om man har för lågt tröskelvärde för p-värdet.
- Power är en term som används för att klargöra hur bra en studie är på att upptäcka en verklig skillnad eller korrelation mellan variablerna. Power beräknas genom att mäta sannolikheten för att studien ska kunna förkasta nollhypotesen om den är felaktig. Ju högre power en studie har, desto större är sannolikheten att man kommer att kunna förkasta nollhypotesen om den är felaktig. Det är viktigt att ha hög power i en studie eftersom det minskar risken för att man råkar på typ II fel och missar en verklig skillnad eller korrelation mellan variablerna.
Nollhypotesen korrekt | Nollhypotesen felaktig | Resultat | |
Typ 1 fel (α) | Förkastas | Man hävdar att det finns en skillnad som inte existerar | |
Typ 2 fel (β) | Behålls | Man hävdar att det inte finns en skillnad trots att det finns en skillnad |
Power
Power för en studie beräknas genom att mäta sannolikheten för att studien ska kunna förkasta nollhypotesen om den är felaktig. Det finns olika sätt att beräkna power, men det vanligaste sättet är att använda sig av en "powerkalkylator". För att använda en powerkalkylator behöver man specificera följande parametrar:
- Önskad power: Det är den power som man vill att studien ska ha. Vanligtvis ligger den önskade powern på 80-90%.
- Tröskelvärde för p-värde: Det är den nivå på p-värdet som man använder som tröskelvärde för att avgöra om en skillnad eller korrelation är statistiskt signifikant. Vanligtvis ligger tröskelvärdet på 5%.
- Storleken på skillnaden: Det är skillnaden som man vill detektera i studien. Storleken på skillnaden kan vara en absolut skillnad (till exempel en skillnad i medelvärde) eller en relativ skillnad (till exempel en skillnad i procent).
- Storleken på populationen: Det är antalet individer som man undersöker i studien.
När man har specificerat dessa parametrar kan man använda en powerkalkylator för att beräkna power för studien.